Den lille killen verkar inte helt piggelin. Han har varit ganska snorig i helgen, liksom tydligen många av kompisarna på dagis. I morse fick jag väcka honom för att vi skulle hinna till skola/dagis/jobb - och det tror jag nästan aldrig har hänt tidigare!
När vi sedan åt frukost så klöktes han när han åt macka, men gick över till knäckebröd istället och det gick bättre. Jag började fundera lite på om han kanske har halsfluss utan att ha ont? L har aldrig ont när hon har halsfluss - vilket hon har typ två gånger om året. Men hennes mandel (en kvar, en bortopererad) är alltid superstor.
Det är så svårt det där.. Vi har alltid gått till läkaren med L för att få antibiotika varje gång vi har gissat att hon haft halsfluss, eftersom man kan höra det på hennes röst. Husläkaren mfl läkare och sköterskor vi har pratat med tycker inte att vi ska ge henne antibiotika om hon inte har besvär, men vi har alltid tyckt att det känts märkligt att hon har kunnat smitta andra, ex lillebror. Men nu har jag börjat fundera. Att ge henne penicillin minst två gånger om året "i onödan" känns inte bra... Halsfluss går ju över av sig själv.. Och tydligen så kan man vara frisk bärare och aldrig vara sjuk men ändå smitta andra, så man ska egentligen inte ha skuldkänslor. Men det har jag.
Nu funderar jag alltså på R kanske också har det på samma sätt? Själv har jag aldrig haft halsfluss (peppar, peppar). Jag kan inte höra att hans röst låter annorlunda. Han hade ätit tre portioner spagetti och köttfärssås till lunch på dagis, men inget mellis. Fast efter tre portioner pasta så kanske han inte orkade ;-) Han har ätit middag här hemma och det har varit full fart i lek.
När han skulle nattas blev han ledsen och ville att jag skulle ligga bredvid honom. Men att vara ensam hemma med två barn som båda ska nattas, en hund som ska släppas ut en sista gång för kvällen, och diverse sysslor som ingen annan gör, gjorde det liksom lite omöjligt att ligga där i en timme. Så, jag fick säga ifrån på skarpen och lova att komma till honom om en stund. Så somnade han så klart. Och jag fick lite ont i mammahjärtat att jag inte kunde ligga bredvid honom när han somnade. Att jag inte hade prioriterat det. Men jag tror att han märkte att jag låg bredvid honom en liten stund iaf - när han hade somnat...
Hur hade ni resonerat angående antibiotika om ert barn hade halsfluss utan att ha ont eller vara sjuk?
5 kommentarer:
Du vet nog vad jag tycker men skriver ändå ;)
PC ska användas när man är sjuk som vid halsfluss med feber över 38, 5 och svårt att svälja när de inte går lver på 2-3 dygn. Mycket viktigare att spara på vårt antibiotika så det har verkar på allvarligare åkommor tex. Lunginflammstion.
Oj vad svårt! Klart att man inte ska ge det i onödan men OM han har det och faktiskt kan gå runt och smitta andra så är det ju ingen hit....Jag vet faktiskt inte vännen! Har tyvärr inget bra svar. Hoppas i alla fall att sötnosen kryar på sig! KRAM
W åt ju den ena efter den andra kuren med antibiotika i nästan en hel termin innan de beslutade om operation.
Hon hann avsluta kuren, vara frisk någon vecka och blev sen jättesjuk igen. Hördes på rösten, feber, kunde inte äta (gött att se någon använda ordet klöktes btw, sa det till en kompis häromdagen men hon förstod inte vad jag menade *haha*)osv.
Efter flera läkarbesök så hade vi turen att en dag träffa en doktor som var vikarie. Då hade W halsfluss igen. Vid det här laget visste vi nästan genom att bara se på henne om hon hade det.
Han skrev inte ut ngn antibiotika. Trots att hon var sjuk med ont osv. Det vi skulle ta var värktabletter/flytande. Thats it.
Det är långt ifrån bra för den lilla människokroppen att äta antibiotikakur efter kur. Dessutom så går halsfluss bort av sig själv men som sagt det smittar så att vara hemma från skolan skulle hon va. Men hon hade ju ont, kunde inte äta och var slö så att gå var inget alternativ.
Jag tror han sa att streptokocker har man ständigt på t.ex huden. Därför kan man få halsfluss i sår typ. Så halsflussen finns ständigt med precis som du skriver. Sen är det klart att man inte vill smitta andra eller sin egen familj men ett piggt barn är det ju inte helt lätt att upptäcka det på ju så klart.
Är man krasslig kan de väl vara hemma utan antibiotika men få värktabletter. Ifall de inte är väldigt medtagna. Det måste ju finnas någon inom sjukvården hos er som är som den vikarierande läkaren som vi träffade som kan reagera på att ett litet barn äter antibiotika ofta.
Det var även genom honom som vi fick remissen till sjukhuset och sen op på det. Det var liksom inget snack om saken till skillnad från tidigare.
Han sa bara att de ska bort, att det går ganska snabbt, och till W att hon kommer att må så bra sen och inte alls vara lika mycket sjuk, fåe n ljusare röst och inte snarka alls om nätterna.
Allt stämde på bara några minuter i det rummet den dagen och lättnaden var stor.
Sen op har W knappt varit sjuk med halsont, inte ätit en enda antibiotikakur, hon har en ljusare röst och låter inte alls om nätterna så länge hon inte är tokförkyld.
Prata med dem som vet. Att diskutera kring båda hållen måste de ju kunna göra tycker jag och inte bara skriva ut medicin...
Kram & tack för omtanke och vänliga ord på bloggen tidigare.
Jag brukar försöka vänta med att knapra piller om jag kan. Jag själv har ätit så många kurer genom åren efter att ha varit öron/halsbarn som liten och sedan fått den ena märkliga sjukdomen efter den andra som vuxen så jag är mer eller mindre immun numera. Det är inget vidare kan jag säga. Fick ju rosfeber i foten förra våren och det var inga dåliga doser dom fick sätta in (i 8 veckor) för att den skulle ge med sig.
Summan av kardemumman är att jag VERKLIGEN håller med i resonemanget att det faktiskt är bättre att bli sjuk, ligga hemma i sängen och faktiskt vara sjuk tills man blir frisk. Vi är så sjukt duktiga på att medicinera oss att vi (och barnen) knappt "hinner" vara sjuka. Jag tror det är att göra oss själva en rejäl björntjänst.
Vi är krassliga här hemma och jag sitter i skrivande stund och hostar och snörvlar medan jag hör Harry hosta på övervåningen. Jag tänkte först att "jag ger honom alvedon så kan han säkert gå till dagis imorgon" men sen lästa jag ditt inlägg och kom på mig själv. Jag tror ju inte på att kväva sjukdomar. Så istället tänker jag vara hemma med honom imorgon. Vi får helt enkelt vila och ta det lugnt tills vi är friska. Förhoppningsvis hinner det inte bli värre än lite förkylning om vi istället för att peta i oss kemikalier och kör vidare i vanligt tempo bara stannar hemma i sängen.
Hmm.. När det kommer till Du är vad du äter.. Det var en.. ja, ska vi säga upplevelse. Jag lärde mig mer om mig själv och vad jag tror och hur sjuuuukt mycket man manipulerar såna här TV-program än om hur jag skulle gå ner i vikt. Tyvärr har jag skrivit på hemska avtal som gör att jag inte kan säga så mycket men det var inte vad jag hade väntat mig. Så mycket kan jag säga. Och tro inte på allt som visas på TV ;-)
Hej vännen!
Det är en svår fråga det där gällande antibiotika.
Det är klart att man absolut inte ska ge det i onödan....men inte kul att smitta andra heller för halsfluss är rejält smittosamt.
Förra våren så gick det halsfluss i S klass, var två som fick det. Den ena killen fick tillbaka det igen när antibiotika kuren var slut (någon vecka senare) och fick börja om på en ny kur. Det var bara att denna kuren bet inte och han blev inlagd och det blev en ganska lång historia därefter, de höll till och med att förlora honom på sjukhuset :(
Vi andra föräldrar blev uppmanade att kolla upp våra barns halsar så ingen gick och bar på viruset, just för att den här stackars killen skulle slippa bli sjuk igen.
Under tiden han låg på sjukhuset behandlades hans mamma & pappa för halsfluss, de bar på bakterien utan att veta om det :(
Så ja det är en svår fråga.
Kram kram
Skicka en kommentar