Söndagen 12 februari tog R sina första steg, från pappa J till mig. Det gick bara åt det hållet, inte tvärtom. De följande dagarna stapplade han mot mig och onsdagen 15 februari hände det. Han gick plötsligt själv, utan att vi provocerade fram det! efter det har det bara gått lättare och lättare för honom och nu stapplar han omkring här hemma för glatta livet. Han tom ställer sig upp emellanåt utan att ta stöd mot något. Det är verkligen stora killen det där!
Och någon kula har ännu varken kommit fram eller kommit ut... Han heter ju inte Emil i mellannamn för inte...
6 kommentarer:
Heja R!! Han är ju bara hur söt som helst:-)
Käka metall kulor är kanske lite mindre bra...
kram kram
Åh så söt!
Åh stora killen ju!!! Hoppsan, hoppas att kulan kommer ut snart igen! Tjatigt med dessa sjukdomar, hoppas att ni alla får vara friska snart. Det du skrev i min blogg angående att man stressar som en tok innan man ska ha gäster, jag är precis likadan. Blir så otrevlig mot resten av familjen och när gästerna kommer är jag helt slut! Vi måste sluta ställa såna krav på oss själva! KRAM!
Duktiga R!!! Så söt ju! Hahaha, kunde inte låta bli att skratta lite åt kulan (missförstå mig rätt), jag menar han verkar ju inte må dåligt av den OM han nu svalt den... annars rullar den väl fram från något hörn snart ;).
Å tack snälla för grattis :). Jag ska börjar jobba på Bixia (elhandelsföretag) den 5/3, så det blir till att byta bransch helt. Jag ska vara ansvarig för ett stort projekt som i allra högsta grad har med detaljhandel och göra. Får avslöja mer sen...;)
Ha en bra dag!
Kram
hej hej..
oj oj oj men hur fort går det.. tyckte lilla R var en bebis nyss.. :) och nu går han, stora killen..
men kära nån svalde han kulan ? ja den kommer väl ut får vi hoppas, du får kolla blöjan ett par dagar.. :)
kram
Vad roligt :)
Skicka en kommentar