Kompromiss, krav och glasskor

Jag kompromissade lite med mig själv igår och jobbade bara två timmar. Sedan softade jag lite i soffan ett par timmar innan jag begav mig ut för att avverka några ärenden. Det gick väl sådär. Lite fixade jag, men inte alls så mycket som jag hade tänkt. Men å andra sidan var det väldigt skönt att kunna gå i tex leksaksaffären i lugn och ro. Och så är jag lite stolt över mig själv som hittade en quick fix :-)

Var på barnkalas förra helgen och då hade mamman gjort värsta fiskdamms-skynket, med påsydda/klistrade fiskar osv. Självklart kände jag att det måste jag ju också ha! Att jag var på ett annat barnkalas denna helgen där man bara hade ritat fiskar på ett lakan förträngde jag. Nej, här skulle det köpas tyg och hjärncellerna jobbade stenhårt med vilket tyg som vore lämpligast att köpa för att jag skulle slippa sy, föredrog att bara kunna klistra på de urklippta fiskarna. Och egentligen hade jag ingen tid alls för det här... Men igår hittade jag ett påslakan på "det stora möbelvaruhuset" med fiskar på! Japp, en quick fix! Ifrån att jag skulle sy, klippa och klistra så blev det nu ett färdigt tyg! Som går att återanvända :-)

Ibland blir jag så trött på mig själv. Jag förstår inte varför jag har så höga krav på vissa saker? För mig själv alltså. Men sedan kan jag inte alls få till det här med träning tex. Varför gäller inte de hårda kraven där liksom?

Idag var det maskerad på dagis, och så här såg min lilla prinsessa ut när hon gick till dagis idag:

"Glasskorna" är på, och "dibbidi-dibbidin" (trollspöet) är med. Undrar om hon hittade någon prins att dansa med?