Snabb kille på språng

Inte nog med att både L och jag är anmälda till lopp här under våren, idag var det Duvungeloppet för R. Han var träningsklädd dagen till ära :-)

R blev jätteglad när jag kom till dagis i tid för loppet. Men sedan blev han mammig och ville absolut inte vara med på uppvärmningen - trots att både Sean & Banan var på plats. Sedan skulle han absolut inte springa själv utan att hålla mamma i handen. Så mamman med det onda knäet fick knata på. Inte för att det var långt. Inte för att det var snabbt. Inte förrän vi kom till målet så släppte R handen och sprang lite själv så jag hade möjlighet att ta ett par bilder.

Sen skulle R springa. Sen, när alla andra var klara. Då skulle han absolut inte stå stilla, utan helst springa åt andra hållet..Ja, så är han, vår lille Emil!

Och det är tudelat det där med att hälsa på på dagis.. Hur mysigt det än var att få vara delaktig i R:s första lopp så var det superjobbigt att lämna en ledsen kille. För han blev jätteledsen när jag skulle gå. Och tyvärr hade det hållit i sig resten av dagen. Och kvällen. Hoppas att han vaknar upp på lite bättre humör imorgon.