Efter att hemmet invaderats av magsjuka var det nu dags för dagis/skola/jobb idag. Tycker alltid att det tar så lång tid innan jag känner mig bra igen efter magsjuka. Huvudet har inte velat sluta göra ont och det känns inte lockande alls att laga mat.
Men nu kör vi och hoppas på det bästa. Fördelen med att vabba är att det var fullt upp på jobbet och att jag inte haft samma tid att känna efter hur jag mår idag och inom kort kan jag förhoppningsvis komma igång med träningen igen.
På tal om träning och springa så vill jag här skicka ett STORT GRATTIS till J:s kusin som sprang Boston Maraton i måndags! Tyvärr så kommer hans lyckade lopp och personbästa i skugga av de ofattbara explosionerna som han och hans flickvän lyckligtvis klarade sig undan. Våra kära vänner som bor strax utanför Boston klarade sig också undan det förskräckliga.
För att motverka de senaste dagarnas dysterhet här i bloggen så kommer det snart upp en tävling, så håll utkik! :-)
För att motverka de senaste dagarnas dysterhet här i bloggen så kommer det snart upp en tävling, så håll utkik! :-)
8 kommentarer:
Skönt att höra att ni är på g igen!! Det blev inget mer av C´s dåliga mage, så jag hoppas att vi får hålla oss friska till resan...
KRAM
Era stackare :( Men skönt att ni mår bättre igen!!
Nu får vi hoppas att alla baciller drar långt långt bort!
Längtar tills vi ses nästa vecka :)
kram kram
Men usch då....magsjuka är verkligen inget vidare! Hoppas ni får vara friska nu och att vi ses på torsdag!!
Kram Cecce
Stackars vännen!! Men bra bantning!
Men å stackars honom som var där...Kram!
Sv: Tack för din kommentar!
Nej jag förstår verkligen inte hur folk tänker egentligen.
Nej jag tar ingen skit, kommer aldrig göra, men i bland blir det bara för mycket..
KRAM
Läskigt det där med maraton men skönt att alla nära och kära är helskinnade...
och hoppas du snart känner dig piggelin igen, tar evigheter för mig med att bli bra efter en magsjuka
Skönt att ni är bättre, dessa uslingar till bacilusker..
Hoppas ni får njuta vårväremn nu.
Kram !!
Ja fy så hemskt det som hände i Boston. Började rysa i hela kroppen när jag läste att du hade en vän som hade sprungit...Men vad skönt att alla de ni känner där borta har klarat sig! KRAM
Skicka en kommentar