Ångesthögar och tv-förbud

När vi gifte oss i somras så pratades det mycket om att jag är en kontrollmänniska som inte kan leva utan min filofax och att jag försöker ha koll på det mesta. Vi fick också höra att vi alltid är så jäkla upptagna och att vi har saker inplanerade var och varannan dag.

Jag kan egentligen inte mer än att hålla med. Jag gillar att ha koll och gillar struktur. Tyvärr kan jag inte påstå att jag har det för tillfället, och jag minns knappt när jag hade det senast. Det bara fylls på hela tiden, i mina ångesthögar. Nu har jag tex en hög med bla:

- blankett för att söka nytt körkort pga att jag bytt efternamn (Den ligger dock kvar där eftersom jag inte fått tummarna loss att gå och ta foto, och jag vill först boka en klipptid innan jag tar nytt foto.. snacka om omöjligt uppdrag!)
- en brev från mitt fadderbarn (Vilket var en present av min man för minst fyra år sedan, och jag har inte skrivit ett enda brev till henne!! Där snackar vi ångest!!)
- blankett till försäkringskassan där förskolan intygar att L var hemma från dagis för ett par veckor sedan...
- rabattkuponger från diverse butiker som jag brukar handla i, bonus ni vet (Tyvärr har jag en tendens att alltid missa chansen att utnyttja de där kupongerna. När jag hittar dem har datumen alltid passerats..)

Vid sidan om den högen ligger tack-korten till bröllopsgästerna. En del "kuvert" har fått namn och adresser, vissa inte, och fotona är inte monterade i ett enda ännu. Frågan är bara varför jag sitter här och skriver istället för att gå och skriva färdigt de där kuverten...

Jag har vissa kompisar så är så jäkla duktiga på att ta tag i saker på en gång (japp JL tex du :-) . Själv är det precis som om jag inte orkar ta tag i någonting. Det blir liksom bara värre och värre. Jag borde göra en lista med saker som jag ska klara av och införa tv-förbud fram tills dess. För jag tittar helt klart för mycket på tv. Nu sitter jag tex här framför fotbollsgalan, och jag är egentligen inte speciellt intersserad av fotboll. Men det är ju kul med gala :-)

Nehej, nu ska jag gå och ta två panodil, lite hostmedicin och lägga mig och hoppas att jag mirakulöst nog vaknar upp kl halv fem och inte är det minsta förkyld. Inte för att jag vill vakna upp just halv fem, men är så illa tvungen om jag ska hinna göra mig iordning, rasta D och försöka äta en macka innan jag ska ta mig till flyget. Tjänsteresa...