På kalas

Det tog en stund, där jag satt i parken och funderade på hur jag skulle göra, innan min lille kalaskille kom och ropade efter mig. Han hade då ätit hamburgare och varit duktig och dukat av efter sig (enligt beröm av kalasmamman). Det räckte att jag kom in i huset så susade han upp och lekte med de andra grabbarna.

Han kollade av läget några gånger men verkade mest vilja veta att jag var inom räckhåll. Han gick tom på toaletten utan att säga till mig och ropade när det var dags att torka - så jag hade inte behövt oroa mig för det där med blöjan!

När kalaset var slut ville han inte riktigt gå hem, så det ska nog bli en kalaskille av R också. Detta var ju ändå bara hans första kompiskalas utan föräldrar, men kompisar som bara var äldre än honom.

Han börjar bli stor nu!