Störd sömn & måndagskänsla

Igår tog barnen och jag det lugnt. R vaknade till ett par gånger innan vi andra gått och lagt oss och vaknade till rejält vid halv ett. Jag var så trött under kvällen att jag inte kunde hålla ögonen öppna hur mycket jag än försökte så det blev tidig sänggång. När jag blev väckt vid midnatt visste jag knappt var jag var. I Boston har jag sovit i tre olika rum så det var inte helt lätt att veta vilket håll jag skulle kliva ur sängen och var jag skulle hitta min ledsna son. Och han var nog också ganska snurrig och jetlagad, för han hade svårt att somna om. Men sedan sov han. Lääänge! Pappa J gick till jobbet, jag var uppe och ringde till både skola och dagis och barnen bara sov vidare. Såå skönt med en riktig sovmorgon! R vaknade vid 10  när jag stökade för mycket i rummet och L fick vi väcka strax efter 11. Hon sov i princip till lunch! Helt otroligt! Men förmodligen behövligt med tanke på att hon inte sov mycket natten innan.

Vi åkte och hämtade hem doggen D från mormor och morfar och fikade en stund innan vi handlade lite mat och fixade på hemmaplan. Mycket tvätt blir det som ska vikas när man varit borta ett tag och shoppat en hel del...  Väskorna står fortfarande kvar på golvet med massa kvar att få in i skåp och lådor.

Igår somnade barnen i bra tid. Meen, R vaknade efter ett par timmar och var ledsen. Pappa J hade inte kommit hem från jobbet ännu och han undrade var pappa var. Och så kom pappa och R blev glad. Pigg och glad. Och så vaknade L. Och hela familjen låg i samma säng och försökte sova vid halv tolv. Det gick så där... Så jag tog R och la mig med honom i hans säng och sov där inatt. Sådär skönt. Och när J vaknade trodde han att jag legat ensam i L:s säng medan de trängts i dubbelsängen..

Men nu kickar vi igång den här dagen. Jag ligger liksom två dagar back och det är måndag fast det är onsdag. Nu kör vi!