Längdskidor & hemresa

Nu är vi hemma från vår lilla stuga i fjällen. Det gick bra att köra hem igår, även om det är lite segt att sitta i bilen i 86 mil. Men vi har nog världens enklaste barn att resa med, aldrig några klagomål eller tjat vid långa bil- eller flygresor.

Sista dagen i fjällen skulle hela familjen prova på längdskidåkning, vi vi ställde klockan (igen) och förberedde med kläder och den hyrda utrustningen. Väl på plats i spåret insåg vi att det var alldeles för hårt och isigt. Vi gjorde ett tappert försök -  eller övriga familjen gjorde ett tappert försök. Jag klev ur skidorna och gick ner för den första lilla slänten, och i den andra så ramlade jag. Då gav jag upp. Efter 10 dagar i pisten tänkte jag inte bryta några ben i längdskidspåret! Nope!

De andra gav dock också upp kort därefter så jag behövde inte vänta länge på dem.

Det blev lite antiklimax, för alla var så laddade att prova. Men vi får ge det ett nytt försök när vi ska upp till påsk.

Nu är vi tillbaka i söder, med regn och barmark. Barnen börjar skolan igen på onsdag så vi har en invänjningsperiod på två dagar, ha ha! Planen är tidig sänggång ikväll, får väl se hur det går med det!